Under samma himmel av Camilla Davidsson

Baksidetext: Camilla Davidssons efterlängtade uppföljare till I fikonträdets skugga är äntligen här!

Leo Stemme har allt: ett garage fyllt med dyra sportbilar, stark karisma och stor framgång både hos kvinnor och i yrkeslivet. Ändå är det något som skaver. Relationen till hans två barn är allt annat än bra, han har nyligen blivit lämnad av Susanne, en kvinna han på kort tid blivit väldigt fäst vid.

För att återfå energin, och ro att skriva självbiografin som han har lovat ett förlag, har han köpt ett ensligt beläget hus med utsikt över Jämtlandsfjällen. Här ska han träna, bli kvitt tankarna på Susanne och äntligen få boken klar. Men dagarna går utan att något blir gjort och ångesten och rastlösheten växer.

I den gamla mjölkbutiken på norra Gotland har Susanne äntligen kommit till ro efter en turbulent sommar med Leo. Hon njuter av höstens intåg på ön, gärna tillsammans med Misha, flyttkarlen som kommit att bli en god vän. En dag får hon oväntat mejl från Leo. Susanne tvekar, ska hon svara eller låta saken bero? Hennes beslut får oanade konsekvenser, inte bara för henne utan för många, många fler.

Under samma himmel är en berättelse om vad som händer när det liv man byggt upp och kämpat för inte längre skänker en lycka och vad som egentligen är viktigt när livet ställs på sin spets.

Recension: Under samma himmel känns lite annorlunda än Camillas andra böcker, lite djupare, vilket inte alls är negativt. Den ger goda råd och får mig att tänka efter.
Det är fint att få följa Susanne igen även om bokens huvudperson nog är Leo mest. Han gör mig rätt irriterad ibland och jag har lust, precis som Susanne, att skaka om honom och säga åt honom att skärpa sig.
Det är inte en bok som man snabbt läser igenom även om det är en bladvändare som Camillas alla böcker är. Speciellt sista delen kändes nästan lite tung.
En bok som absolut är väl värd att läsa.

Betyg: 4/5