Att de i tid må väckas av Frida Arwen Rosesund
Baksidetext: Skräck, folktro och romantik i 40-talets Sverige.
Hilda flyr hemmet eftersom hon är gravid och inte vill att hennes far ska upptäcka det. Hon rymmer en natt genom Bergslagens skogar och når utkanten av en by där tvillingarna Lia och Märta bor. De tar hand om henne men uppträder allt mer märkligt.
Johanna förlorar sin man Herman i en tragisk gruvolycka. Hon sörjer, men slåss samtidigt med sitt dåliga samvete eftersom hon blivit förälskad i Georg.
Hennes vän Sofia flyttar in och de tar hand om en flicka som blivit stum och som sägs ha fött ett odjur. Johanna kan inte låta bli att undra om olyckan är hennes straff för att hon haft syndiga tankar och när predikanten Mindor och hans Manda dyker upp i byn dras hon sakta in i den sektlika sammanslutningen.
Vad är det som lurar i skogarna? Är odjuret självaste Djävulen som kommit till bygden? Och vilka väsen bor djupt nere i sjön Noran och manifesterar sig i kvinnornas mardrömmar?
Recension: Vackra miljöer, starka känslor och en otroligt spännande och intressant historia. Det kryper i kroppen på mig när det handlar om Lia och Märta, Manda och Mindor.
Det gör ont i mig av sorg när Hilda flyr och inte kan berätta för någon sen vad som hände för ingen skulle tro henne.
Vansinnig bra. Jag slukade den. Nu har jag kastat mig över den fristående fortsättningen «Näckens döttrar».